(Nej, vinet och spriten fick inte plats på bilden)Jaha. Då var man tillbaka efter en vecka i Tirolen. Utvandrad och proppmätt, och med en mycket tung resväska. Jag räknade ut att det var 14,45 kg mat och dryck som jag hade med mig hem. Dom flesta köper ju med sig vin, och en hårdost är fullständigt normalt. Jag gick självklart ett steg längre. Väskan blev snabbt full.
När jag insåg att jag hade en halvtimme till godo i Innsbruck innan vi måste åka till flygplatsen ilade jag ju naturligtvis in på en stor livsmedelsbutik och shoppade loss lite extra...
Ingen annan än jag skulle väl återvända hem till sverige med 1,4 kg nötkött styckat till Tafelspitz (mer om det senare*), en burk ister, kumminstekt fläsksida och 500 gr Alpsmör** som sista impulsköp? Det fick ju plats i min ryggsäck som jag skulle ha som handbagage.
Nåja. Det är ju därför ni läser den här bloggen. Jag är matgalning och jag antar att det har ett visst underhållningsvärde.
Förutom att jag har fått tillfälle att umgås med min mor och syster och ha kul i en vecka så har den här resan gett några riktigt bra kulinariska minnen:
- en Almkäse från Vinschgau som slår ner allt motstånd.
- en spenatknödel som fick mig att jubla
- den bästa getosten jag nånsin smakat
- ett utmärkt vitt vin (Stoan 2006 från Kellerei Tramin blandat på Gewürztraminer, Chardonnay, Pinot Blanc och Sauvignon)
samt att jag till slut fick smaka Tiroler Graukäse. Jag har undrat över den här osten länge, och till slut fanns den på menun på en hütte. Sista dagen dessutom. Se och hör:
*Ja just det. Wiener Tafelspitz. Jag är fullt övertygad om att det går att göra den rätten på rätt sorts styckdetalj världen över, men nu var jag ju faktiskt i Österrike. Så då köpte jag en bit. Sex timmar i ryggsäcken ska väl en fin köttbit tåla.
Räkna med ett recept snart.
** Smör. Jag förbereder en stor klagoartikel om hur dåligt svenskt smör är. Återkommer.
